Vår färd går med bandvagn genom en säregen karg och öde vinterskärgård. I Seskarös skogar möter vi mängder av renar. Skärgården är renarnas vinterbetesland. Vår värd, renskötaren Kaj Rundgren matar dem med renlav och berättar om renarnas liv. Vi steker slåbba med rökt renstek.

Snön knarrar under fötterna. Försiktigt rör vi oss mellan träden i renskogen på Seskarö. Det är gott om spår. Så dyker det upp en grupp renar framför oss. Vajorna, korna har stora horn som hjälper dem att konkurrera om födan med rentjurarna. Nyfiket närmar de sig i förhoppning att vi skall bjuda på en näve renlav. Kaj Rundgren är renskötare i Liehitäja sameby. Renarna känner honom väl.

Det ryker om renarnas andedräkt där de pulsar fram i den lösa snön. De rör sig fritt på Seskarö och ute bland skärgårdens öar. Det här är deras vinterbetesland.

Kaj gör vant upp en sprakande eld mitt i skogen. Snart bjuds vi på starkt kaffe och en bit rieska som brödet kallas. På en häll steker vi slåbba, stora pankakor med rökt renstek.

Kaj har mycket att berätta om renarnas liv under olika årstider. I Tornedalen har de utgjort ett viktigt husdjur för människor i långliga tider. Med dragrenen har människor färdats långväga. Renen har försett oss med mat och med skinn till våra kläder.

Den som känner sig hågad får även prova på konsten att kasta lasso.

Information och pris

Besök i renarnas skog. (PDF) »